Arbetsdomstolen

Skriv ut denna sida
Du är här: Hem »  Om Arbetsdomstolen »  Historik

Historik

Arthur Lindhagen, Arbetsdomstolens första ordförande Arbetsdomstolen inrättades fr.o.m. den 1 januari 1929 genom tillkomsten av 1928 års kollektivavtalsrättsliga lagstiftning, dvs lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol. Domstolens förste ordförande var Arthur Lindhagen, vars porträtt ses här intill. Domstolen huvudsakliga uppgift var att behandla tvister om tolkning och tillämpning av kollektivavtal och tvister angående kollektivavtalslagens fredspliktsbestämmelser. Alla övriga arbetsrättsliga tvister behandlades då av de allmänna domstolarna. Domstolen bestod till en början av ordförande, vice ordförande och tredje ledamot - de s.k. ämbetsmannaledamöterna - samt två SAF-ledamöter och två LO-ledamöter.

Den första större förändringen bestod i att privattjänstemännen bereddes representation i Arbetsdomstolen fr.o.m. år 1947. I mål där en tjänstemannaorganisation var part på arbetstagarsidan ersattes i fortsättningen den ena av LO-ledamöterna av en TCO-ledamot.

Fr.o.m. år 1966 öppnades möjlighet att sluta kollektivavtal för de offentliganställda tjänstemännen. Detta ledde till att den offentlige arbetsgivaren blev representerad i Arbetsdomstolen på i princip motsvarande sätt som tjänstemannasidan. I ett tjänstemannamål från den offentliga sektorn bestod domstolen fortsättningsvis av, förutom de tre ämbetsmannaledamöterna, en SAF-ledamot, en arbetsgivarledamot från den offentliga sektorn, en LO-ledamot och en TCO-ledamot. Rätt för SACO att föreslå ersättare för TCO-ledamot och på så sätt bli representerad i Arbetsdomstolen infördes som ett led i den nyssnämnda reformen, dvs. med verkan fr.o.m. år 1966.

De nuvarande reglerna infördes i huvudsak fr.o.m. den 1 juli 1974 med tillkomsten av lagen om rättegången i arbetstvister. Lagen innebär att Arbetsdomstolen är slutinstans i samtliga arbetsrättsliga tvister, alltså inte bara i tvister om tolkning av kollektivavtal m.m.

Vissa förändringar genomfördes den 1 juli 1977. Väsentligast var att fr.o.m denna tidpunkt enskild person inte kan väcka talan (men väl vara svarande) vid Arbetsdomstolen. Detta kunde tidigare ske beträffande fackligt organiserad arbetstagare, om organisationen inte var beredd att föra sin medlems talan. Numera skall arbetstagaren i ett sådant fall väcka talan vid tingsrätt. Tingsrättens dom kan sedan överklagas till Arbetsdomstolen.

Sedan den 1 juli 1992 har representationen för SACO förändrats på det sättet att SACO har rätt att föreslå en ledamot i Arbetsdomstolen.

St. Nygatan 2 A-B
Box 2018
103 11 STOCKHOLM
Tel. 08-617 66 00
Fax. 08-617 66 15