Arbetsdomstolen

Skriv ut denna sida
Du är här: Hem »  Tidigare information

Tidigare information

Pressmeddelande den 15 augusti 2018

En kvinna gjorde en förfrågan om arbete som tolk. Tolkföretaget avbröt rekryteringsförfarandet efter att kvinnan under en anställningsintervju inte handhälsat på en manlig företrädare för företaget. Arbetsdomstolen har i en dom i dag kommit fram till att kvinnan blev utsatt för indirekt diskriminering och att företaget ska betala 40 000 kr i diskrimineringsersättning till henne.


Kvinnan, som företräddes av Diskrimineringsombudsmannen, tillhör en grupp muslimer som upprätthåller en tolkning av islam vilken förbjuder handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt. Hon hälsar därför i stället på män genom att lägga handen på hjärtat.

Tolkföretaget kräver att dess anställda ska behandla män och kvinnor lika och tillämpar därför en policy som innebär att bolagets anställda inte får vägra att ta andra i hand på grund av kön. Att en anställd vägrar att handhälsa på personer av motsatt kön medför, enlig tolkföretaget, obehag för den vars hälsning inte besvaras och är ägnat att skapa konflikter på arbetet. Företaget menar också att en vägran att ta någon i hand på grund av kön ger uttryck för en särskiljande syn på män och kvinnor som inte är acceptabel samt att ett sådant agerande inte är förenligt med god tolksed.

Arbetsdomstolen har kommit fram till att kvinnans vägran att ta personer av motsatt kön i hand är en sådan religiös manifestation som skyddas av artikel 9 Europakonventionen och att tolkföretagets policy särskilt missgynnar personer med viss religion, nämligen muslimer som tillämpar ett förbud mot handhälsning mellan kvinnor och män som inte är nära släkt.

DO och arbetsgivarsidan var överens om att tolkföretagets policy har berättigade syften men oense om den var lämplig och nödvändig för att uppnå syftena. Arbetsdomstolen har funnit att kravet på handhälsning inte var lämpligt och nödvändigt för att nå syftena. Domstolen har framhållit bl.a. att det med kunskap om bakgrunden till att kvinnan hälsar genom att lägga handen på hjärtat, inte finns skäl att uppfatta en sådan hälsning som nedvärderande och att en mindre ingripande åtgärd än att kräva att hon ska ta alla i hand, vore att kräva hon ska hälsa på alla på samma sätt oavsett könstillhörighet. Enligt domstolen berättigar det förhållandet att kvinnan följer ett religiöst påbud om att inte handhälsa på män inte till slutsatsen att hon i andra avseenden inte skulle följa de krav på jämställt agerande som arbetsgivaren ställer. Domstolen uttalade att en mindre ingripande åtgärd för att minska riskerna att arbetstagaren inte kommer att fungera i arbetet, är att arbetsgivaren ställer frågor och inleder en dialog i syfte att klarlägga om den arbetssökandes religiöst betingade agerande t.ex. kommer att medföra hinder eller svårigheter för den verksamhet som arbetsgivaren bedriver. Arbetsdomstolen har inte funnit det bevisat att en tolk som av religiösa skäl hälsar genom att lägga handen på hjärtat bryter mot god tolksed.

Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att policyn var lämplig och nödvändig för att uppnå sina syften.

Arbetsdomstolens målnummer är A 46/17, dom nr 51/18

Pressmeddelande den 30 maj 2018

Arbetsdomstolen har i en dom i dag kommit fram till att 25 arbetstagare, som var medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundet, lade ned arbetet i Göteborgs hamn under 30 minuter den 26 januari 2017. En förutsättning för att ålägga arbetstagare att betala allmänt skadestånd för olovlig stridsåtgärd är att det finns kollektivavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas fackliga organisation. Eftersom det inte fanns något sådant kollektivavtal, har arbetstagarna redan därför inte kunnat åläggas skadeståndsskyldighet.

Arbetsdomstolen har vidare funnit att det löneavdrag, som arbetsgivaren gjorde för de 30 minuterna som arbetstagarna lade ned arbetet, var ett avdrag för att arbetstagarna inte arbetade eller stod till förfogande för arbete. Arbetstagarna hade därför inte rätt till denna lön. Löneavdraget var inte någon olovlig stridsåtgärd från arbetsgivarens sida.

Domstolen har också kommit fram till att arbetsgivaren inte är skadeståndsskyldig för brott mot medbestämmandelagen på grund av de varningar som arbetstagarna fick eller för att bolaget inte varslade inför påstådda stridsåtgärder och inte förhandlade med Svenska Hamnarbetarförbundet inför löneavdragen och varningarna.

Sammanfattningsvis innebär domen att både arbetsgivarsidans och arbetstagarsidans yrkanden avslås.

Arbetsdomstolens målnummer är A 44/17 och del av A 51/17, dom nr 34/18

Pressmeddelande 2018-04-11

AD har i dag dömt i ett mål om diskriminering där en kvinnlig lärarvikarie av religiösa skäl inte ville handhälsa på manliga kollegor.

Unionen gjorde gällande att en lärarvikarie, som hyrts in av en skola från ett bemanningsföretag, utsatts för diskriminering av skolan som har samband med religion.

Enligt Unionen ställde skolan krav på att lärarvikarien skulle handhälsa även på manliga kollegor och förorsakade därigenom att lärarvikarien inte kunde utföra inplanerade eller framtida vikarieuppdrag på skolan. Unionen gjorde också gällande att skolan måste ha insett att dess handlande skulle kunna leda till att lärarvikarien inte längre ansåg sig kunna arbeta kvar men att skolan inte gjorde något för att klargöra att det inte var meningen.

Skolan invände bland annat att något krav inte ställts och att det var lärarvikarien själv som valde att inte komma tillbaka.

Enligt Arbetsdomstolen har Unionen inte lyckats bevisa att skolan krävt av lärarvikarien att hon skulle handhälsa på manliga kollegor. Domstolen har därför inte funnit att Unionen gjort antagligt att lärarvikarien diskriminerats. Någon prövning av om ett krav på handhälsning skulle strida mot diskrimineringslagen har därmed inte gjorts.

Arbetsdomstolens målnummer A 12/17, dom nr 19/18


Pressmeddelande 2017-12-20

Folktandvården i Stockholms län AB:s förbud mot att använda engångsärmar vid arbetet med patienter innebar inte diskriminering av en kvinnlig muslimsk tandläkare som av religiösa skäl ville skyla sina bara underarmar inför män. Det konstaterar Arbetsdomstolen i en dom i dag.

Tandläkaren hade tidigare tillåtits att använda engångsärmar, men sedan det kommit nya föreskrifter om hygien från Socialstyrelsen hade arbetsgivaren förbjudit användningen. Diskrimineringsombudsmannen förde talan för tandläkaren och menade att beslutet innebar så kallad indirekt diskriminering, det vill säga att beslutet, som framstod som neutralt, kunde komma att särskilt missgynna muslimska kvinnor som av religiösa skäl vill skyla sina armar inför män.

Parterna var överens om att beslutet i och för sig hade ett så kallat berättigat syfte, att bibehålla patientsäkerheten genom att förhindra smittspridning. Diskrimineringsombudsmannen ansåg dock att beslutet inte var ett lämpligt, nödvändigt och proportionerligt medel för att uppnå det syftet i den del beslutet innebar att engångsärmar i plast inte fick användas när tandläkaren skulle ha skyddshandskar av plast på sig. Enligt Arbetsdomstolen har arbetsgivaren emellertid lyckats bevisa att förbudet var både lämpligt och nödvändigt för att bibehålla patientsäkerheten. Därmed står det klart att det inte har förekommit indirekt diskriminering och att tandläkaren inte har rätt till den diskrimineringsersättning som begärts.

Arbetsdomstolens målnummer A 163/16, dom nr 65/17


Pressmeddelande den 15 november 2017

Arbetsdomstolen har i en dom i dag slagit fast att sex arbetstagare vid Fastighetsmäklarinspektionen är skyldiga att stadigvarande arbeta i Karlstad efter att myndigheten omlokaliserats dit.

Regeringen har beslutat att Fastighetsmäklarinspektionen i december 2017 ska omlokaliseras från Stockholm till Karlstad. Staten och berörda arbetstagarorganisationer var oense om arbetstagarna är skyldiga att arbeta i Karlstad efter flytten. Frågan har betydelse för om arbetstagare som inte vill följa med till Karlstad ska säga upp sig själva eller bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Denna fråga påverkar vilka villkor som kommer att gälla när anställningen avslutas.

Arbetsdomstolen har funnit att det finns starkt stöd för att det på statens område sedan mitten på 1960-talet konsekvent har tillämpats en ordning där arbetstagare vid omlokalisering av myndigheter är skyldiga att följa med till den nya orten och att arbetstagare som inte vill göra detta får säga upp sig själva. Den ordningen tillkom genom 1965 års statstjänstemannalag och det har i förarbetena till 1976 och 1994 års lagar om offentlig anställning uttalats att arbetsskyldighet för statligt anställda ska bestämmas med beaktande av vad som sedan tidigare gällt för statstjänstemän. Av de exempel på omlokalisering av myndigheter som redovisats i målet framgår att denna praktik tillämpats även under 2000-talet. Vidare har parterna på statens område sedan 1970-talet anpassat reglerna om omställningstrygghet till en sådan praktik, bl.a. genom att trygghets- och omställningsavtalen inte bara är tillämpliga på arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist utan även på arbetstagare som säger upp sig själva i samband med omlokalisering.

Vid en sammanvägd bedömning har Arbetsdomstolen funnit att de sex arbetstagarna är skyldiga att stadigvarande arbeta i Karlstad efter att Fastighetsmäklarinspektionen flyttat dit.

Två ledamöter var skiljaktiga.

Arbetsdomstolens målnummer A 82/17 och A 83/17, dom nr 59/17


Pressmeddelande 2017-07-14

Arbetsdomstolen har vid ett sammanträde i dag beslutat att ålägga 29 arbetstagare vid RenoNorden AB att återgå till arbetet. Det innebär att Arbetsdomstolen har funnit att det förekommer en olovlig stridsåtgärd som de 29 arbetstagarna deltar i.
Arbetsdomstolen har samtidigt avslagit arbetsgivarsidans begäran om att ytterligare sex arbetstagare ska åläggas att återgå till arbetet. De sex arbetstagarna har kommit in med läkarintyg till arbetsgivaren.
Arbetsgivarsidan kräver i målet skadestånd av arbetstagarna men den frågan har inte prövats i dag. Rättegången fortsätter nu med en huvudförhandling den 2 oktober 2017.
Arbetsdomstolens målnummer är A 94/17.


Pressmeddelande den 12 april 2017

En barnmorska, som nekades anställning då hon inte kunde arbeta med aborter på grund av sin kristna tro och övertygelse, blev inte diskriminerad. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom idag.

Barnmorskan begärde ersättning av Region Jönköpings län för att hon nekats flera anställningar som barnmorska, för att hon inte fått betalt för att färdigutbilda sig till barnmorska och för att hon skulle ha utsatts för kränkande uttalanden. Tingsrätten hade avslagit hennes krav och nu gör Arbetsdomstolen detsamma genom att fastställa tingsrättens dom. Barnmorskan ska betala regionens rättegångskostnader i båda instanser.

Arbetsdomstolen anser att en del krav är för gamla, preskriberade, och att barnmorskan inte bevisat vissa påståenden. Det som återstått att bedöma är tre anställningar som barnmorskan inte fått sedan hon förklarat att hon inte kunde tänka sig att arbeta med aborter. Dessa är vid kvinnoklinikerna på:

– Höglandssjukhuset i Eksjö i november 2013,
– Länssjukhuset Ryhov i Jönköping i december 2013, och
– Värnamo sjukhus i januari 2014.

Arbetsdomstolen har kommit fram till

– att barnmorskans vägran att arbeta med abort på grund av sin kristna tro är religionsutövning i Europakonventionens mening,

– att det inte går att särskilja barnmorskans religionsfrihet och hennes samvetsfrihet enligt Europakonventionen, varför båda prövats samtidigt,

– att det inte i första hand ska göras en självständig prövning av barnmorskans rätt till ersättning direkt på grund av Europakonventionen,

– att diskrimineringslagens regler lever upp till det rättighetsskydd som följer av Europakonventionen,

– att det ska göras en prövning av om regionens handlande utgjort brott mot diskrimineringslagen,

– att bedömningen enligt diskrimineringslagen leder till att det inte varit fråga om direkt diskriminering eftersom regionens beslut att inte erbjuda barnmorskan arbete inte grundades på hennes religiösa övertygelse utan på att hon inte avsåg att utföra vissa arbetsuppgifter som ingick i anställningarna,

– att bedömningen enligt diskrimineringslagen innebär att det inte heller varit fråga om indirekt diskriminering eftersom regionen haft rätt att ställa upp ett krav att alla barnmorskor ska vara beredda att arbeta med alla arbetsuppgifter inom kvinnoklinikerna inklusive arbete med aborter,

– att det inte skett någon kränkning av barnmorskans åsikts- och yttrandefrihet.

Dom AD 2017 nr 23 i mål B 10/16


Pressmeddelande den 22 mars 2017


Arbetsdomstolen har idag dömt staten att betala skadestånd till en rektor för sameskolan i Jokkmokk som aldrig fick börja arbetet.

Nämnden för sameskolstyrelsen anställde först en person till rektor för sameskolan och en kort tid därefter en annan person på samma befattning. Frågan är om den sist anställde rektorn borde ha förstått att beslutet att anställa honom kunde vara felaktigt.

Arbetsdomstolen tar inte ställning till frågan om anställningsbeslutet var felaktigt eller inte. Däremot anser Arbetsdomstolen att rektorn var i god tro om att beslutet att anställa honom var riktigt. I och med att rektorn inte fick börja arbetet anses han felaktigt avskedad. Staten ska därför betala skadestånd till den avskedade rektorn.

St. Nygatan 2 A-B
Box 2018
103 11 STOCKHOLM
Tel. 08-617 66 00
Fax. 08-617 66 15